Sökresultat:
37 Uppsatser om Pluralistiskt samhälle - Sida 1 av 3
Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser
Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.
UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna
och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers
upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder
som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.
Ska det europeiska medborgarskapet vara universellt eller pluralistiskt? En studie kring vilka problem ett universellt respektive ett pluralistiskt medborgarskap innebÀr ur ett genusperspektiv
This paper is a study of a European citizenship in relation to two different perspectives on citizenship ? universalism and pluralism - from a gender perspective. We discuss a universal citizenship with equal rights and a pluralistic citizenship with different rights (groupdifferentiated rights), in relation to women within the European Union.First, we try to decide whether the European citizenship draws towards a universal or pluralistic direction. Secondly, we discuss problems with the universal and the pluralistic citizenship in relation to women in EU. It's not evident which of them best favours women's needs and interests; both are problematic in its own way.
Consociational democracy - En lösning pÄ etniska motsÀttningar? i fallen Malaysia och Sri Lanka
Sedan det kalla krigets slut har en förÀndring i konflikters karaktÀr Àgt rum, frÄn mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behÄlla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhÀlle. Han identifierar fyra grundlÀggande element för teorins tillÀmpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nÀmnda teori prövar vi pÄ Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter anvÀnder vi sedan för att modifiera och applicera teorin pÄ Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsÀttningarna dÀr.En "consociational democracy" har visat sig vara svÄr att i sin helhet omsÀtta i praktiken, eftersom förutsÀttningarna för dess optimala effekt Àr tÀmligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsÀttningar i pluralistiska samhÀllen..
Didaktiska urval i ett samhÀlle prÀglat av pluralism : en studie av grundskolans undervisning och lÀrande i religionskunskap
Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frÄgor och urval lÀrare inom Àmnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lÀrande i ett pluralistiskt samhÀlle, prÀglat av en mÄngfald livsÄskÄdningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat pÄ skola och samhÀlle. Jag har ocksÄ granskat LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mÄl som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lÀrare inom Àmnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna ansÄg att det i ett samhÀlle prÀglat av pluralism, blir Àn mer centralt att betona allsidighet och saklighet.
Mot en kulturell mÄngfaldsdiskurs i skolan? En kvalitativ och kvantitativ studie om religionens roll i skolans styrdokument.
Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.
TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden
Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering
inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i
v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta
b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna
samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Utbildning och hÄllbar utveckling : En studie av inneha?ll och normativitet i utsagor om ha?llbar utveckling i utbildningssammanhang
Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Ă
sikterna kan delas upp i utbildning förhÄllbar utveckling och utbildning somhÄllbar utveckling, dÀr den senare Àr skeptisk till experters förmÄga att sÀkert veta om ett beteende Àr mer hÄllbartÀn ett annat och istÀlletföresprÄkar en pluralistisk och kritisk ingÄng dÀr sjÀlvstÀndigt tÀnkande premieras. Valet mellan att frÀmja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestÄr av tvÄ delar: Den första undersöker vilket innehÄll som ges till utbildning och hÄllbar utveckling i utsagor frÄn utbildningsansvariga för lÀrarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehÄlleti utbildning och hÄllbarutvecklingförhÄller sig till dilemmat med normativitet som nÀmns ovan.De slutsatser som kan dras utifrÄnundersökningen Àratt innehÄllet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrÄntidigare studier. Det visar pÄ att det har börjatvÀxa fram en ram för vad hÄllbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehÄll.
Iraks politiska framtid: finns förutsÀttningar för övergÄng
till demokrati?
Uppsatsen jÀmför förutsÀttningar som rÄder för övergÄng till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. FrÄgestÀllningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsÀttningar som mÄste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsÀttningar för lika röstrÀtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmÀn röstrÀtt har införts och regeringen har valts utifrÄn grundlagen.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion
Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som
p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i
hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra
handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat
politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till
skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen
genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till
analysen bestod 78 deltagare.
Medborgarsammanslutningarnas vara eller icke vara -en diskursanalys ur ett demokratiperspektiv
Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som Àr av mer ideell karaktÀr, och intresseorganisationer som sÀtter de egna medlemmarnas bÀsta i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar dÄ medborgarna tillÄts uttrycka sina Äsikter. Det svenska systemet har lÀnge prÀglats av en hög grad av korporatism dÀr medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet hÄller pÄ att förÀndras, att det pÄgÄr en avkorporatisering. Enligt mÄnga forskare hÄller det svenska samhÀllet pÄ att ersÀttas av en vÀxande pluralism dÀr medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.